Var och när föddes du?

Jag föddes 1965 och är uppvuxen i Sörfors utanför Umeå. Efter att jag gjorde då några utflykter söderut för olika studier är jag åter bosatt i Sörfors men numera på mitt farfarställe där jag bor tillsammans med min man och vår katt.

Hur kom du in på den textila banan och hur länge har du arbetat med vävning professionellt?

Att slöjda och handarbeta har alltid varit naturligt i min familj både på mammas och pappas sida. Som liten fick jag en liten leksaksbordsvävstol och även en vävram, men vävningen blev mer på riktigt när jag som 9-åring vävde min första matta i mammas gamla vävstol. I gymnasiet gick jag beklädnadsteknisk linje och senare vävtermin och 1 år Högre specialkurs vävning. Så småningom utbildade jag mig till folkhögskollärare i Linköping och fick sedan jobb som vävlärare på den Textildesignutbildning som då fanns på Dalkarslå folkhögskola i Bygdeå. 2016 startade jag mitt företag Helenas Hantverkstad och jobbar nu med slöjd av egna alster och kursverksamhet i bland annat vävning men kan även hålla kurser i andra hantverk som till exempel Luffarslöjd. Övrig tid arbetar jag med städning och hemtjänst.

Vilken är din favoritteknik inom vävning?

Jag har ärvt min farmors vävstol som min farfar byggde på 1930-talet. Farmor vävde traditionellt med fyra trampor, men när jag hade gått min utbildning upptäckte jag fler delar till vävstolen i förrådet och att vävstolen även var utrustad med 10 trampor drälltrissor och även en äldre variant av kontramarsch. Min man och jag har tillverkat en ny kontramarsch så nu fungerar vävstolen riktigt bra.

Jag tycker mest om att väva i lite tunnare material där det går att skyttla med samma inslag hela tiden eller variera med två skyttlar, men jag experimenterar gärna med olika vävtekniker. Eftersom jag jobbar med vävning är det många som frågar ifall jag är intresserad av gamla varpflätor, vävgarner och andra vävtillbehör, så jag försöker vara uppfinningsrik och återbruka så mycket olika material jag kan.

Vad har du främst lärt dig av den nu avlidna legendariska vävläraren Gertrud Lindgren?

Jag tycker Gertrud var en fantastisk människa med otroligt stor kunskap. Eftersom jag hade förmånen att ha Gertrud som vävlärare när jag läste Högre specialkurs vävning har jag fått lära mig väldigt mycket. Det är svårt att peka på något speciellt, men kanske en kunskap är att ifall man bara tar det lugnt, så går det att lösa de flesta vävproblem som kan uppstå. Råkar du ”tappa” skälet, så ta det lugnt och försök att se hur trådarna ligger.

Kan du berätta om bakgrunden till att du i sommar erbjuder vävkurser i Gertrudsgården i Gräsmyr och hur man tänker sig att finansiera driften av gården på längre sikt?

När gymnasieskolornas textila utbildningar lades ned skänktes ett flertal vävstolar till Västerbottens läns hemslöjdsförening. Eftersom de inte hade lokaler att förvara vävstolarna i upplät Gertrud sin ladugårdsloge till förråd.

När jag våren 2018 fick frågan från Hemslöjdsföreningen ifall jag kunde tänka mig att hjälpa Gertrud att ställa i ordning en vävstuga i Gräsmyr kändes det som en självklarhet. Vi började i mars/april och det var rejält kyligt i lokalen. Jag sorterade mängder av kassar med olika skänkta vävgarner och ställde i ordning vävstolarna. Gertrud satt i mitten av lokalen och varpade till en polkarandig gardin där hon inte räknade trådarna i ränderna utan bytte färg efter hur hon kände. Tråkigt nog kom hon aldrig att väva den gardinen, men varpen finns, vad jag vet, fortfarande kvar i vävlokalen.

När vävlokalen var färdigställd beslöt Gertrud och jag tillsammans med Hemslöjden att anordna en vävkurs under sommaren 2018 och att efter det erbjuda möjligheten till en fortsättning med en vävstuga. Kursen blev full och vävstugan startade på hösten 2018 och är fortfarande aktiv.

Jag är inte så insatt i hur Stiftelsen kommer att fungera, men jag vet att det planeras för kurser av olika slag och i olika hantverk, både hård- och mjukslöjd, så ekonomin kommer förhoppningsvis att fungera genom kursintäkter och hyror. Naturligtvis hoppas vi alla att vävstugan ska fortsätta så att fler får lära sig vävningens konst precis som Gertrud Lindgren önskade.

Gertrud vävde hela livet och många av hennes vävar är i damast. I vävlokalen planeras för att det alltid ska finnas en damastväv uppsatt i Gertruds damastvävstol.

Gertrudgården kommer att invigas den 4 juni i år, vilket känns väldigt roligt och alla som är intresserade är välkomna.

Hur kommer du att använda stipendiet som du erhöll av Västerbottensvävarna?

När jag fick stipendiet blev jag väldigt glatt överraskad och tacksam! Jag har inte bestämt hur jag ska använda stipendiet, men hoppas att jag hittar någon eller några intressanta vävutställningar att besöka under sommaren. Jag tar gärna emot förslag ifall någon vill tipsa mig.