Guldskytteln

Guldskytteln är Riksvävarnas hederspris till en vävare som på ett särskilt sätt visat sig framstående. Den delas ut vartannat år i samband med Riksårsmötet, nästa Guldskyttel delas ut 2026. Det är ett hederspris och består av en guldfärgad skyttel. Vinnare av Guldskytten presenteras nedan.

Riksföreningens GULDSKYTTEL delades ut för allra första gången vid riksårsmötet 2013. Ulla Cyrus-Zetterström blev den första att ta emot Guldskytteln.

GULDSKYTTELN delas ut vartannat år och utmärkelsen består av Riksföreningens GULDSKYTTEL. Den delas ut till en vävare som på ett särskilt sätt visat sig framstående. Guldskytteln är ett hederspris och består av en guldfärgad skyttel.

Se fakta om utmärkelsen längre ned på sidan.

Guldskytteln 2023
Kerstin Lovallius

Juryns motivering:
Kerstin Lovallius har undervisat i vävning på yrkesvävarutbildningen inom KomVux. Hon håller också kurser i mer avancerade vävtekniker både i Sverige och utomlands.
Kerstin Lovallius har med sina kurser och böcker inspirerat många vävare. Kerstin är den person som lärt ut många ovanliga vävtekniker. Som medförfattare i boken ”Väv gamla glömda tekniker” beskrivs hur man inreder sin dragrustning för att kunna väva andra tekniker än damast och opphämta. Och det är den enda bok på svenska som tar upp detta. Kerstin har också haft många kurser med Dragsnörena som är en förening för damastvävare i Sverige. Kerstin är en inspirerande och entusiasmerande person och hennes kunskaper har förmedlats till många hängivna handvävare.
Kerstin uppfyller mer än väl alla kriterierna för Guldskytteln 2023.

Juryn har bestått av: Eva Carlborg, Lisbeth Granlund, Gunvor Johansson, Charlotte Hellsten Husman

Guldskytteln 2021
Marie Ekstedt Bjersing

Juryns motivering:
Marie Ekstedt Bjersing tilldelas Guldskytteln 2021 med följande motivering.

Marie är en inspirerande ambassadör för vävningen med fokus på undervisning, forskning och vävningens plats i dagens samhälle.
Hon forskar och undersöker vävredskapens historia och ger detta en plats i dagens vävning.
Marie är aktiv i sociala medier och delar med sig av sin kunskap i olika forum.
Att bevara kulturarvet är en utgångspunkt för hennes sätt att förnya och utveckla tekniker, redskap, material och formspråk.

Marie, du är en entusiasmerande och inspirerande lärare och dina kunskaper ger ringar på vattnet genom alla studenter som tagit del av din undervisning, både digitalt och på plats på Sätergläntan.

Guldskytteln 2019
Tina Ignell

Juryns motivering:
Tinas betydelse för handvävningen i Sverige är enorm. Tina som person är en outtröttliga upptäcktsresande bland vävar och vävare. Hennes nyfikenhet tycks outsinlig. Vävningens alla aspekter, material och tekniker är för henne lika viktiga.
Varje nummer av hennes tidning “Vävmagasinet” är lika överraskande, intressant och vackert. Vävmagasinet är helt enkelt en nödvändig kunskaps- och inspirationskälla för alla vävintresserade, inte bara i Sverige. Den ges ut både på engelska och tyska och har en trogen och stor läsarskara i fler än 30 länder runt om världen. Dess internationella spridning är utan motstycke jämfört med andra svenska facktidskrifter. Och upplagan ökar ständigt!
Dessutom är hon ordförande i Svenska vävrådet och medgrundare till Svenska vävakademin 2017.
Hon har en gedigen bakgrund, både inom vävning och journalistik. I elva år var hon anställd som Hemslöjdschef på Östgöta Hemslöjd och hon har gett ut en rad böcker om vävning.

Tina är helt enkelt unik. Hon är en passionerad väventusiast som med råge uppfyller alla kriterier för Guldskytteln 2019.

Guldskytteln 2017
Lillemor Johansson

Juryns motivering:
Lillemor Johansson är en värdig pristagare av Guldskytteln. Hon har på många sätt verkat både nationellt och internationellt för handvävningen. Generöst har hon delat med sig av sina kunskaper, utvecklat vävtekniker och redskap men också arbetat med nyskapande vävning. Lillemor har också verkat för att bevara vävningen med en viktig del av vårt kulturarv.

Lillemor startade tidningen Vävmagasinet och även Förlags AB Vävhästen, som via böcker och tidningar har inspirerat alla oss vävare under mycket lång tid. Hon har också varit med och startat Vävmässan, den enda europeiska mässa med fokus på vävning. Lillemor har varit initiativtagare till öppnandet av ett Vävstolsmuseum i Glimåkra som varje år har flera utbildningar och kurser i vävning. Många är vi som har mött Lillemors glada tillgivna sätt och fått ta del av all hennes kunskap.

Lillemor uppfyller mer än väl kriterierna som pristagare av 2017 års Guldskytteln.

Guldskytteln 2015
Mariana Eriksson

Juryns motivering:
”Mariana Eriksson, Knivsta, är en värdig pristagare av Guldskytteln. Mariana har under hela sitt liv varit en god ambassadör för vävningen, både i sin yrkesroll och på sin fritid. Mariana har som vävlärare och som lektor i vävning, inom textillärarprogrammet och ämnet textilvetenskap vid Uppsala Universitet inspirerat många studenter.
Mariana är en god pedagog och har skrivit flera vävböcker, både själv och tillsammans med medförfattare. Mariana har en gedigen grund i vävteorin och är en fantastisk inspiratör som delar med sig av sin kunskap och jobbar för att vävningen ska leva vidare. Hon är inte främmande för otraditionella material eller att tänka nytt vad det gäller teknik. Genom att väva användbara saker vill hon locka yngre att börja väva. Mariana har haft ett stort engagemang och flera uppdrag inom Vävlärarföreningen, (nuvarande Riksföreningen för handvävning) och Svenska Vävrådet. Som föreläsare, kursledare och författare är hon känd över hela Sverige.
Juryn anser att Mariana mer än väl uppfyller samtliga kriterier för att utses som pristagare av 2015 års Guldskyttel.”

Guldskytteln 2013
Ulla Cyrus-Zetterström

Juryns motivering:
Ulla Cyrus-Zetterström har ägnat hela sitt liv åt vävning och redan tidigt på ett självständigt sätt. Som ledare för Väfskolan i Borås 1945-1976 har hon utbildat och inspirerat generationer av blivande vävare. Hennes tekniska begåvning kom till sin rätt då hon utvecklade kontramarsch-vävstolen, som fortfarande tillverkas i Öxabäck. Hennes Handbok i Vävning, vars första upplaga kom ut 1949, har varit och är en oumbärlig uppslagsbok för vävare. Hennes forskning om gamla vävnader från Kina och Europa har haft stor betydelse för utvecklingen av bindningstekniker och mönster i industrin och inom handvävningen. Ulla har generöst spritt sitt kunnande genom föreläsningar både i Sverige och utomlands. En mer värdig mottagare av guldskytteln är omöjligt att finna.

Fakta om
GULDSKYTTELN

Kandidater
Förslag till kandidater lämnas av riksstyrelsen, region eller medlem. Kandidaterna med  kvalifikationer beskrivs av förslagsställarna skriftligt i fri form.

Den som föreslås

• har ej tidigare fått Guldskytteln.
• är  verksam i Sverige.
• behöver inte vara medlem i Riksföreningen för Handvävning.

Jury
Juryn utses av riksstyrelsen. Juryn arbetar ideellt. Beslut om vem som tilldelas guldskytteln fattas av juryn och kan inte överklagas. Juryns val och motivering hålls hemligt tills priset delas ut.

Juryn består av ett udda antal medlemmar varav

• minst en representant från styrelsen för Riksföreningen för Handvävning.
• minst en person med bred kunskap om vävningen i Sverige och stort kontaktnät.
• minst en person med god formell förankring i hemslöjdsrörelsen.

Utöver ovanstående utser riksstyrelsen en administratör för arbetet.

Kriterier som förslagsställare och jury bör ta hänsyn till

• Arbetar självständigt inom handvävningen med nyskapande eller med att bevara kulturarvet.
• Har uppvisat förmåga och vilja att utbilda eller på annat sätt dela med sig, inspirera och entusiasmera.
• Förnyar och utvecklar tekniker, redskap, material eller formspråk.
• Medverkar aktivt till att öka exponeringen av vävning.
• Är en ambassadör för vävningen i Sverige.

Ingen lär uppfylla alla kriterier och de kan också ges olika vikt.
Det är juryns uppgift att väga kandidaternas meriter mot varandra.

Utdelning
Utdelningen sker vartannat år vid riksårsmötet för Riksföreningen för Handvävning.

Gyldskytteln 2013 – 2017